Om scrollning – Hur vi navigerar grafiskt innehåll

I datorer finns det finns många delar som vanligen bygger upp användargränssnitten; knappar, textinmatningsfält och kryssrutor bland många andra. Det finns även olika typer av innehåll; textmassor, bilder och någon enstaka video ska få plats på olika ytor. Som vi alla vet är ju skärmytan begränsad och innehållsytan kan vara mycket större. För att få plats uppfanns scrollning. Scrollning tar vi ju numera så självklart men hur en ska se ut är absolut inte naturgivet.

Scrollning är alltså den mekanism som används för att visa olika delar av en sammanhängande yta på användarens ”kommando” när hela ytan inte kan visas samtidigt. Ordet att scrolla kommer från engelskans scroll, som betyder bokrulle. När de gamla romarna höll sina bokrullar i papyrus läste de bara från en viss yta av bekväm storlek och rullade sedan vidare för att läsa från en annan del av rullen. I de moderna datorernas början bestod användargränssnittet bara av text. När man tillslut skrivit så mycket att det inte fick plats på skärmen flyttades hela texten upp så att det alltid fanns plats att skriva text i nederdelen av terminalen. Om man ville se vad som hade stått tidigare fick man scrolla upp oftast med ett tryck på uppiltangenten. För att ta sig ner igen tryckte man på nerpiltangenten. Det här sättet att implementera scrollning har levt kvar och när man började använda grafiska element och mus så tillkom även alternativet att flytta innehållet uppåt genom att dra en scrollist uppåt. För att undvika den fällan att tro att det här är det ända sättet att scrolla så måste vi förstå vad den här sortens scrollning betyder.

När vi drar en scrollist uppåt ser vi innehåll som finns längre upp på ytan. Vi förflyttar oss alltså. En bra analogi till den riktiga världen är att om vi vill en sten som ligger längre norrut så går vi längre norrut. Scrollisten bestämmer betraktarens position. Det här fungerar bra då vi har ett scrollhjul, ett par rediga scrolltangenter/-knappar eller en mus som ta tag i och flytta scrollisten med fin precision. När Nokia släppte sitt första touch screen OS för högupplösta skärmar år 2008 använde man just den här klassiska typen av scrollning men det togs emot dåligt av konsumenter.

På mobiler var scrollisten för liten för att bekvämt greppa med tummen. Dessutom var inte analogin ”att förflytta betraktaren” lika befäst utan en del tyckte att det kändes konstigt att t.ex. ikonerna i menyn åkte uppåt när tummen fördes neråt. Iphone populariserade istället kinetisk scrollning i sina mobiler och för de flesta känns det helt rätt för fingerstyrda gränssnitt. Nokia insåg sitt misstag och uppdaterade sina mobiler med kinetisk scrollning.

I kinetisk scrollning rör sig inte ”betraktaren” utan det är själva ytan som rör sig. Genom att greppa tag i ytan med ett finger på en touch screen och dra följer ytan med. Om fingret dras uppåt åker innehållet uppåt. Eftersom betraktaren alltid är stilla så försvinner den metaforen . Personen som tittar på skärmen blir då den enda betraktaren och är inte längre en betraktare som tittar på innehållet genom en annan betraktares ögon. Scrollningen blir lättare att förstå eftersom vi slipper ett lager som måste förstås.

Kinetisk scrollning är förstås inte alltid bättre utan med vanlig mus blir det smidigare med scrollist eftersom det kräver mindre muspekarförflyttning. Olika former av scrollning är kul att tänka på. Här har jag bara beskrivit två vanliga analogier för hur ”betraktaren” och ”innehållet” rör sig i relation till varandra med kanske kommer du på nya, smidiga sätt att se olika delar av en yta. Vilka möjligheter ger 3D-skämar eller holografi? Kanske passar old-school-sättet, att faktiskt gå till en annan del av en stor skärm, bäst för vissa tillämpningar. På vilkets sätt styrs förflyttningen? Med en cirkulär, rullande rörelse? Genom att luta något? Med hjälp av eye-tracking? När nya tekniker kommer måste vi för varje gång tänka om vilken scrollmetod som är mest naturlig, smidig och effektiv. Ytterst handlar det ju om att navigera vad som för oss är en virtuell verklighet.

Advertisements