Vad är grejen med integritet?

En person står ensam på en scen med allt ljus riktad mot sig

Allt oftare hör jag folk ifrågasätta varför det är viktigt med integritetsskydd. Efter stormen mot FRA:s signalspaning av vår telefon- och internettrafik har många insett att vi ändå lägger privat information direkt i händerna på Facebook. På Facebook sparas självklart mer information än FRA sparar. Vi inser då att vi lägger upp informationen på Facebook frivilligt och faktiskt vill dela den. Kanske var våran impulsiva reflex överdriven?

På tal om dold avlyssning så överhörde jag två människor samtala för några månader sedan. Den ena var oroad över hur mycket någon som fick tag på ens mejllösenord kunde få reda på. Eftersom lösenorden till alla forum, tjänster och andra hemsidor skickades till denna adress kunde den som kom in få tillgång till allt. Kompisen lugnade och gensköt med frågan ”Vad skulle vara så farligt om någon fick reda på? Det är inte som att någon bryr sig om en random persons privatliv. ”. Kanske är det så? Även om man skulle ha något ”jättepinsamt” på ”sitt nät” så är det inte intressant för någon som inte känner dig.”Men mitt bankkonto då? Det är ju i alla fall en risk”, frågade den förbryllade kompisen men fick återigen en påminnelse om att det lösenordet inte skickas till mejlen och att man ändå inte kan föra över pengar utan bankdosan. Häpp, så var ännu en person övertygad om att integritetsskydd är starkt överdrivet. Men nu var det ju inte riktigt den slutsatsen jag ville föra fram från detta samtal.

Jag tror vi har, eller åtminstone hade, en majoritet som värnar om integritetsskydd men precis som tidigare nämnda person så har vi nog inte tänkt så mycket på vad som är värt att skydda. När någon ifrågasätter integritetsskyddet genom att ifrågasätta att vi skulle ha något att skydda så vacklar vi. Vad var det egentligen som var så viktigt att skydda? UR sände nyligen avsnittet Frihetens pris ur dokumentärserien Kampen om Internet. I den tar de bland annat upp det faktum att vi pragmatiskt accepterat att ge bort personlig och privat information för att få en tjänst gratis. Vi accepterar att få reklam utifrån denna information för vi vet att internetföretaget måste ha pengar. Dokumentären menar att företagen lite naivt sparar mer information än de använder. Hur vår information behandlas vet inte förrän i framtiden. Den kan läcka eller säljas vidare och kanske köps företaget upp av ett mindre samvetsgrant företag.

Att fastna i vad för information som är viktig att ”dölja” är en fälla. Försäkringsbolagen är självklart intresserade av att veta så mycket som möjligt om dig. Då kan de finslipa sina riskkalkyler och höja kostnaden för dig som har data som stämmer med riskgrupperna. Mycket som du gladeligen delar med dig av nu förslagsvis religiös tillhörighet, politiska åsikter, intressen, sexuell läggning, nära kontakter,  klasstillhörighet, hudfärg, favoritband, speltimmar i Farmville, har du nog inget bekymmer om att dela i dagens Sverige. När man tycker att det mesta av denna information verkar harmlös använder man sin egen måttstock. Vem vet vilken stolle som styr över stället där du bor i framtiden. Kanske straffas du bara för att du känner någon oppositionell. Kanske förädras det kulturella klimatet och grannarna glor på dig för att du lyssnar på ”hädisk” musik. Kanske fick du inte jobbet för att arbetsgivaren minsann inte ville anställa ”en sån här som sitter hemma vid FarmVille hela dagarna”.

Vilken information som helst kan få vissa att se rött. Du kan inte veta vilken innan du ser världen genom deras ögon; och du har inte hela jordens ögon i din byrålåda.

Kampen om Internet

Frihetens pris

Annonser